Insikter
Koncernredovisning är en av de saker som ser enkla ut på papperet och blir krångliga i verkligheten. Ett förvärv är klart och alla är nöjda. Sedan kommer första bokslutet som koncern, och det visar sig att ingen riktigt vet hur siffrorna från tre bolag ska bli en rapport. Det är vanligare än man tror. Här går vi igenom vad koncernredovisning är, de fem misstag vi ser oftast och hur ni gör rätt från början.
Insikt
Koncernredovisning är en sammanställning av ekonomin i alla bolag i en koncern, redovisad som om koncernen vore ett enda företag. Moderbolaget och dotterbolagen läggs ihop, och allt som har hänt mellan bolagen räknas bort.
Tanken är enkel. En bank, en investerare eller en styrelse vill se hur hela gruppen mår, inte hur varje bolag mår för sig. Om moderbolaget säljer tjänster till ett dotterbolag för fem miljoner har koncernen inte tjänat en krona på det. Pengarna har bara flyttat från ena fickan till den andra. Därför ska sådana affärer bort när koncernredovisningen tas fram.
I praktiken är det ett hantverk. Eftersom det inte är något man gör varje dag finns kompetensen sällan i bolaget, och det märks ofta först när det redan har blivit fel.
Konsolidering är själva arbetet med att slå ihop bolagens siffror. Koncernredovisning är det färdiga resultatet, alltså rapporten som visar koncernens resultat och ställning.
Vår specialist Malek Moti förklarar det så här: konsolidering innebär att slå samman flera bolags redovisning i en koncern, och syftet är att visa den finansiella ställningen och resultatet som om det vore ett enda företag.
Konsolideringen består i grova drag av tre steg:
Ett moderbolag i en större koncern är skyldigt att upprätta koncernredovisning enligt årsredovisningslagen. Mindre koncerner är i regel undantagna. Vilka gränsvärden som gäller och vilket regelverk ni ska följa, K3 eller IFRS för noterade bolag, beskriver Bokföringsnämnden närmare.
Lagkravet är ändå bara halva svaret. Även när en koncern inte måste lämna en formell koncernredovisning behöver ägare och ledning en samlad bild. Banken frågar efter den. Styrelsen behöver den. Och den som någon gång vill sälja bolaget kommer att få frågan av köparen. Därför ser vi koncernredovisning som ett styrverktyg lika mycket som en skyldighet.
Det vanligaste skälet är att ingen äger helheten. Varje dotterbolag gör sitt bokslut, siffrorna skickas till moderbolaget och någon lägger ihop dem i ett kalkylark sent en kväll. Det fungerar ett tag.
Ofta är det ekonomichefen i moderbolaget som har fått koncernbokslutet på sitt bord, utöver allt annat. Hen kan sitt eget bolag utan och innan, men har kanske aldrig gjort en konsolidering förut. Då blir det lätt så att man gör som förra året, utan att någon riktigt vet varför det gjordes så då heller. Kalkylarket växer, fler flikar tillkommer och till slut är det bara en person som förstår det.
Malek ser samma mönster om och om igen i sitt arbete. Han beskriver det så här: det som ofta går fel är att man inte har rätt kompetens, att det saknas processer för inrapportering från dotterbolagen och att det är svårt att förstå de interna transaktionerna.
Det allvarliga är när felen upptäcks. “Fel kan ofta upptäckas för sent, många gånger så sent som när revisionen är igång”, säger Malek. Då är det mer jobb och dyrare att rätta, och banken eller investerarna har kanske redan sett siffrorna.
Här är de fel vi stöter på oftast när vi kommer in i en koncern.
Dotterbolagen vet inte exakt vad de ska skicka, i vilket format eller när. En skickar en PDF, en annan ett utdrag ur ekonomisystemet, en tredje glömmer. Varje månad blir ett litet projekt. Lösningen är en enkel mall och en fast tidplan som alla bolag följer.
Moderbolaget har bokfört en fordran på 1,2 miljoner. Dotterbolaget har bokfört en skuld på 1,1 miljoner. Någon har missat en faktura, eller bokfört den i fel månad. Om ingen stämmer av de interna mellanhavandena varje månad blir elimineringarna fel, och koncernens siffror visar något som inte finns.
Ett bolag redovisar en kostnad som material, ett annat som tjänst. Ett skriver av inventarier på tre år, ett annat på fem. Det blir inte fel i varje enskilt bolag, men koncernrapporten blir svår att jämföra över tid och svår att lita på. En gemensam kontoplan, eller åtminstone en tydlig mappning, är grunden.
Vid ett förvärv ska köpeskillingen fördelas på det man faktiskt köpte: tillgångar, skulder, eventuella övervärden och goodwill. Det kallas förvärvsanalys. Hoppar man över den, eller gör den slarvigt, följer felet med i koncernens siffror år efter år. Avskrivningarna blir fel och det egna kapitalet blir fel.
Det här är kanske det dyraste misstaget. Malek säger det rakt ut: ett vanligt misstag när bolagen stöter på problem i konsolideringen är att de skjuter på problemet. Man känner till utmaningen men har inte tid eller resurser att hantera den. Och så blir den större för varje bokslut.
Den blir svår att överblicka och dyr att administrera. Många koncerner växer fram utan plan. Ett bolag startades för ett projekt, ett köptes till, ett blev kvar efter något som aldrig blev av. Efter några år finns det bolag som inte fyller någon funktion, men som ändå ska ha bokslut, revision och årsredovisning.
Malek har varit med om det flera gånger. Han beskriver hur en koncern som inte har städat strukturen blir en stor röra och skapar mycket merarbete i konsolideringen.
Tre frågor att ställa sig:
Kan ni inte svara ja på alla tre är det värt att titta på strukturen innan nästa bokslut.
Man bestämmer hur det ska gå till innan det första bokslutet, inte efter. På ren sevrska: gör rätt från början.
Det här är stegen vi brukar gå igenom med en koncern, oavsett om den är ny eller har funnits länge:
Max Enskog, vd för SEVR Solutions, har själv haft ansvar för koncernbokslut i stora koncerner. Vår erfarenhet är att kvaliteten avgörs av grunden: samma principer, samma tidplan och någon som äger helheten. Systemet kommer sedan.
Ett räkneexempel gör det lättare att se vad som händer. Siffrorna är påhittade och förenklade.
Moderbolaget AB Ett omsätter 40 miljoner. Dotterbolaget AB Två omsätter 25 miljoner. Under året har AB Ett sålt konsulttjänster till AB Två för 3 miljoner, och vid årets slut är 500 000 kronor av det fortfarande obetalt.
Lägger man bara ihop bolagen ser det ut som att koncernen omsätter 65 miljoner. Men 3 miljoner av det är en intern affär. Koncernen har inte sålt något till någon utanför gruppen. I koncernens siffror blir omsättningen därför 62 miljoner, och AB Tvås kostnad på 3 miljoner försvinner också.
Samma sak gäller balansräkningen. AB Ett har en kundfordran på 500 000 kronor och AB Två har en leverantörsskuld på samma belopp. För koncernen är det varken en fordran eller en skuld, så båda räknas bort.
Det här är en enkel eliminering. I verkligheten finns det ofta flera bolag, interna lån med ränta, varulager som sålts internt med vinstpåslag och utdelningar. Varje sådan affär ska hanteras rätt i konsolideringen, och det är där det brukar gå fel om ingen har koll på helheten.
Dagen efter tillträdet är ni en koncern, och då börjar arbetet med att konsolidera. Det är lätt att glömma när all energi har gått till förhandlingen och due diligence. Rådgivarna går hem vid signing. Ekonomin ska fungera från första måndagen.
Det här brukar vi gå igenom de första veckorna efter ett förvärv:
Ett förvärv som är bra gjort på papperet kan bli en besvikelse om ingen ser hur det faktiskt går. En fungerande koncernredovisning från dag ett gör att ni kan följa upp om förvärvet levererar det ni räknade med. Max Enskog kommer ofta in i just de lägena, när en ny affär, en investering eller en finansiering är på gång och ekonomin plötsligt blir avgörande.
Inte alltid. En koncern med två eller tre bolag och få interna affärer klarar sig ofta med en välbyggd mall. När antalet bolag växer, när det finns bolag i flera länder eller när rapporteringen ska gå snabbt varje månad, blir ett system eller en automatiserad lösning värd pengarna.
Ett system löser ändå inte problemet av sig självt. Vår kollega Erik Olmsäter, som också arbetar med koncernredovisning, brukar säga “a fool with a tool is still a fool”. Systemet måste vara anpassat till verksamheten, och de som använder det behöver veta hur det ska användas i vardagen. Läs mer i vår artikel om AI i ekonomifunktionen.
Där systemen gör störst nytta är i att flytta data. Mycket av tiden i en manuell konsolidering går till att kopiera siffror mellan filer och bygga samma rapport varje månad. Det går att automatisera, så att tiden i stället läggs på att förstå vad siffrorna säger.
Färre siffror än man tror. Den formella koncernredovisningen görs ofta en gång om året, men ledning och styrelse behöver en koncernrapport varje månad för att kunna styra. Den ska gå att läsa på några minuter.
Vår kollega Erik Olmsäter brukar säga att det mest överskattade i ekonomibranschen just nu är att följa upp en massa nyckeltal som inte gör verksamheten starkare. Fyra eller fem räcker ofta. För en koncern brukar det handla om:
Kommer rapporten senast den tionde i månaden går den att agera på. Kommer den efter den tjugonde beskriver den mest det som redan har hänt. Det är skillnaden mellan en koncernredovisning som bara uppfyller kraven och en som faktiskt hjälper er att styra. Läs mer om varför pengarna på kontot inte alltid följer resultatet i vår artikel om likviditet.
Helst innan första bokslutet som koncern, till exempel direkt efter ett förvärv. Annars så fort man vet att det finns ett problem.
Många drar sig för att ta in hjälp. Det känns som ett misslyckande att inte klara det själv. Malek säger det enkelt: “Många drar sig för att ta extra hjälp, men det är det du ska göra. Våga ta hjälp.”
Typiska lägen där det lönar sig att ta in en specialist:
Hos oss kan det vara allt från en genomgång av hur ni gör i dag till att vi tar hand om hela konsolideringen varje månad. Vill ni att rapporteringen ska bli ett bättre stöd för ledningen är vår artikel om CFO-funktionen ett bra nästa steg.
Vill du först se hur ekonomin står sig i stort? Sevrkollen är vår kostnadsfria finansiella hälsokoll. Den tar cirka tio minuter och ger dig en hälsopoäng, ett nästa steg för vart och ett av sju områden och en jämförelse mot din bransch. Första timmens genomgång av resultatet med en av våra specialister är kostnadsfri.
Har du redan frågor om er koncernredovisning? Hör av dig så tar vi ett samtal.
Vad är koncernredovisning? Koncernredovisning är en sammanställning av ekonomin i moderbolaget och alla dotterbolag, redovisad som om koncernen vore ett enda företag. Affärer mellan bolagen räknas bort.
Vad är konsolidering? Konsolidering är arbetet med att slå ihop bolagens resultat- och balansräkningar, räkna bort interna mellanhavanden och kvitta moderbolagets aktier i dotterbolagen mot deras eget kapital.
Vad är interna transaktioner i en koncern? Affärer mellan bolag i samma koncern, till exempel försäljning, lån, fordringar och skulder. De ska elimineras vid konsolideringen så att resultatet inte blir för högt.
Vilka bolag måste upprätta koncernredovisning? Moderbolag i större koncerner enligt årsredovisningslagen. Mindre koncerner är i regel undantagna, men behöver ofta en samlad koncernrapport ändå för bank, ägare och styrelse.
Varför upptäcks fel i koncernredovisningen så sent? För att ingen granskar helheten innan rapporten går vidare. Då är det ofta revisorn, banken eller investerarna som hittar felen.
Vad är skillnaden mellan årsredovisning och koncernredovisning? Årsredovisningen visar ett enskilt bolags resultat och ställning. Koncernredovisningen visar hela koncernen som en enhet, där moderbolaget och dotterbolagen är sammanslagna och de interna affärerna bortrensade.
Vad är en förvärvsanalys? En förvärvsanalys fördelar köpeskillingen vid ett förvärv på det man faktiskt köpte: tillgångar, skulder, övervärden och goodwill. Den är grunden för hur förvärvet syns i koncernens siffror de följande åren.
Hur ofta ska man ta fram en koncernrapport? Den formella koncernredovisningen görs i samband med årsbokslutet. För att kunna styra behöver ledning och styrelse en enklare koncernrapport varje månad, gärna klar senast den tionde.
När bör man ta hjälp med koncernredovisningen? Helst innan första bokslutet som koncern, till exempel direkt efter ett förvärv. Annars så fort man vet att det finns ett problem, eftersom det blir dyrare för varje bokslut.
Experterna i artikeln
Malek Moti är finansiell specialist och konsult på SEVR och arbetar med konsolidering, controlling och finansiell rådgivning.
Max Enskog är vd för SEVR Solutions. Han var auktoriserad revisor 2012 till 2022 på BDO och KPMG och har varit koncernredovisningsansvarig på Qarlbo och Geely Sweden Holdings.
Ämne
Lästid
Expert
