Insikter

Likviditet: varför finns det inga pengar när vi går med vinst?

Likviditet är den fråga vi får oftast, även från bolag som går riktigt bra. Resultatet är positivt, orderboken är full, och ändå känns det tight inför den 25:e när lönerna ska ut. Svaret är nästan alltid detsamma. Vinst och pengar på kontot är två olika saker. Här går vi igenom varför det blir så, hur du gör en likviditetsprognos på tretton veckor och fem sätt att få bättre likviditet utan att ta ett enda nytt lån.

Insikt

Likviditet: varför finns det inga pengar när vi går med vinst?

Vad är likviditet?

Likviditet är bolagets förmåga att betala sina räkningar i tid. Kort sagt: finns pengarna på kontot när de behövs?

Rådgivare från SEVR går igenom likviditet och kassaflöde med en kund

Det är lätt att blanda ihop tre begrepp som alla säger något om hur ett bolag mår:

  • Lönsamhet handlar om bolaget tjänar pengar över tid. Den syns i resultaträkningen.
  • Likviditet handlar om det finns pengar att betala med just nu och de närmaste månaderna. Den syns i kassan och i kassaflödet.
  • Soliditet handlar om hur stor del av bolaget som är finansierat med eget kapital. Den syns i balansräkningen.

Ett bolag kan vara lönsamt och ha god soliditet men ändå ha dålig likviditet. Det är faktiskt en av de vanligaste orsakerna till att bra bolag hamnar i trubbel.

Varför har vi inga pengar fast vi går med vinst?

För att resultaträkningen visar vad bolaget har tjänat, inte när pengarna kommer in. Det finns ett antal saker som gör att vinst och pengar på kontot går isär.

Kunderna betalar senare än ni betalar. Om stora kunder betalar på 60 eller 90 dagar medan löner, skatt och moms ska betalas varje månad, så ligger pengarna hos kunden medan ni står för kostnaderna.

Tillväxten binder pengar. När försäljningen ökar växer också kundfordringarna och ofta lagret. Nya medarbetare kostar ofta i flera månader innan de drar in pengar. Det är därför lönsamma bolag som växer snabbt kan få slut på pengar.

Amorteringar och investeringar syns inte i resultatet. En amortering på banklånet är inte en kostnad i resultaträkningen, men pengarna lämnar ändå kontot. Samma sak med en investering i maskiner eller datorer, som bara syns som avskrivningar över flera år.

Skatter och utdelningar. Preliminärskatt, moms och arbetsgivaravgifter har fasta datum. Den 12:e varje månad är en dag många ekonomiansvariga har i bakhuvudet. Datumen hittar du hos Skatteverket.

I Sevrs webbinarium Ekonomi utan CFO lyfter Sven Cristea just den här frågan som en av de vanligaste: vi går med vinst, men det finns inga pengar på kontot. Kan vi göra utdelning, och klarar vi lönerna den 25:e?

Likviditet i ett bolag med säsonger

Har bolaget stora svängningar över året blir likviditet ännu viktigare att planera. En byggfirma, ett eventbolag eller en grossist med julhandel kan ha nästan all försäljning under några månader, medan kostnaderna för personal och lokaler går hela året.

Då räcker det inte att titta tretton veckor framåt under de lugna månaderna. Lägg till en grövre prognos per månad för hela året, så att du ser när kassan når sin lägsta punkt. Det är oftast precis innan högsäsongen, när lager ska köpas in och personal anställas men intäkterna ännu inte har kommit.

Prata med banken om en kredit som täcker just den perioden i god tid. Det är betydligt enklare att få när du kan visa en prognos som förklarar varför behovet finns och när pengarna kommer tillbaka.

Tecken på att likviditet håller på att bli ett problem

De flesta likviditetsproblem syns i förväg för den som vet var man ska titta. Här är signalerna vi ser oftast när vi kommer in i ett bolag:

  • Leverantörer betalas allt senare. Inte för att någon har bestämt det, utan för att det inte finns pengar just den dagen.
  • Checkkrediten används varje månad. En checkräkningskredit är bra för att jämna ut toppar och dalar. Ligger den nästan alltid utnyttjad har den blivit en del av finansieringen.
  • Ägaren skjuter till pengar eller avstår lön. Det kan rädda en månad, men det döljer problemet.
  • Ingen vet exakt hur mycket kunderna är skyldiga. Kundreskontran är inte uppdaterad, eller förfallna fakturor följs inte upp.
  • Siffrorna kommer sent. Bokslutet för förra månaden är inte klart förrän långt in i nästa.

Känner du igen två eller fler av dem är det ett bra läge att börja med en likviditetsprognos redan den här veckan. Det är också ett bra läge att be om hjälp. Många skäms över att be om hjälp med ekonomin, det känns som ett misslyckande. Vår erfarenhet är att ett kort samtal ofta räcker för att komma rätt.

Hur vet man om likviditeten räcker?

Man tittar framåt, inte bakåt. Bokslutet berättar hur det var. För att veta om pengarna räcker behöver du se de kommande veckorna.

I webbinariet ställer vi tre frågor till publiken. Testa själv:

  1. Hur mycket pengar har ni på kontot om tretton veckor?
  2. Vilka av era tio största kunder tjänar ni faktiskt pengar på, efter direkta kostnader?
  3. Om banken ringer i morgon, vilka tre siffror svarar ni med?

Och några till om du vill gå djupare: Hur många dagar tar det från faktura till betalning? Vad är er fasta kostnadsmassa per månad? Hur länge klarar ni er utan ny försäljning?

Kan du inte svara på frågorna utan att öppna ett system är det sällan bokföringen som är problemet. Det är att ingen äger framåtblicken. Det är precis den rollen en CFO har, och du kan läsa mer om hur ni kan få den funktionen utan att anställa i vår artikel om CFO-funktionen.

Så gör du en likviditetsprognos på 13 veckor

En rullande likviditetsprognos är det enklaste och mest användbara verktyget för att hålla koll på likviditet. Den kräver inget system. Ett kalkylark räcker.

Gör så här:

  1. Veckor som kolumner. Tretton stycken, alltså ungefär ett kvartal framåt.
  2. Fyra rader i grunden: ingående kassa, inbetalningar, utbetalningar och utgående kassa. Utgående kassa en vecka blir ingående kassa nästa.
  3. Fasta utbetalningar först. Löner, skatt och arbetsgivaravgifter, moms, hyra, amorteringar och leasing. De vet du redan datum och belopp för.
  4. Sedan leverantörerna. Enligt de betalningsvillkor ni faktiskt har, inte de ni önskar att ni hade.
  5. Inbetalningarna sist. Lägg varje kundbetalning på den dag kunden brukar betala, inte på förfallodagen.
  6. Uppdatera varje måndag. Stäm av mot banken, rulla fram en vecka och lägg till en ny vecka längst bort.

Precisionen spelar mindre roll än rytmen. Det viktiga är att prognosen uppdateras varje vecka och att någon tittar på den.

De vanligaste felen i en likviditetsprognos

Det vanligaste felet är att lägga inbetalningen på förfallodagen. Om en kund har 30 dagars betalningsvillkor men alltid betalar efter 45 dagar, så ska prognosen säga 45. Annars ser den bra ut ända fram till veckan då den inte gör det.

Andra fel vi ser ofta:

  • Momsen glöms bort. Ingående och utgående moms ska in i prognosen, liksom datumet då momsen betalas.
  • Engångsposter saknas. Semesterlöner, försäkringspremier, årliga licenser och bonusar dyker upp en gång om året och kommer ofta som en överraskning.
  • Prognosen görs en gång och glöms. En likviditetsprognos som inte uppdateras är värre än ingen alls, eftersom den ger en falsk trygghet.
  • Ingen buffert. Planera för att den sämsta veckan ska klara sig även om en stor kund betalar två veckor sent.

Värdet med prognosen är att se en svacka åtta veckor innan den inträffar, medan det fortfarande finns bra alternativ kvar. Ser du den två veckor innan finns bara dåliga.

Vad binder tillväxten i kapital?

Tillväxt kostar pengar innan den ger pengar. Hur mycket kan du räkna ut med något som kallas kassacykeln.

Kassacykeln är antalet dagar som pengar är låsta i verksamheten. Den räknas ut så här:

  • Kunddagar: kundfordringar delat med omsättningen, gånger 365. Det är hur lång tid det tar från faktura till betalning.
  • Plus lagerdagar: hur länge varor ligger i lager innan de säljs.
  • Minus leverantörsdagar: hur lång tid ni själva har på er att betala.

Ett räkneexempel med påhittade siffror: ett bolag omsätter 50 miljoner och har en kassacykel på 45 dagar. Då är ungefär 6,2 miljoner hela tiden låsta i verksamheten (45 delat med 365, gånger 50 miljoner). Om bolaget växer med 30 procent till 65 miljoner blir det i stället drygt 8 miljoner. Tillväxten kräver alltså cirka 1,8 miljoner mer i rörelsekapital, och de pengarna ska finnas innan intäkterna kommer in.

Som tumregel gäller att rörelsekapitalet behöver växa ungefär lika mycket som omsättningen. Det förklarar varför god likviditet är en förutsättning för tillväxt, inte något som kommer av sig självt när försäljningen ökar.

Vilka kunder ger er god likviditet?

Alla kunder är inte lika bra för kassan. De största kunderna är sällan de mest lönsamma, och de betalar ofta långsammast.

Gör en enkel övning. Ta de tio största kunderna de senaste tolv månaderna. Räkna intäkt minus direkta kostnader för varje kund: inköp, underleverantörer och den tid ni faktiskt har lagt. Lägg sedan till en kolumn med hur många dagar det i snitt tar innan varje kund betalar.

Nästan alltid ser det likadant ut. En mindre del av kunderna står för mer än hela resultatet, och några drar ned det. Ofta är det samma kunder som också betalar sent och därmed belastar er likviditet mest. Många bolag har aldrig gjort övningen, eftersom bokföringen är uppbyggd per konto och inte per kund.

Frågan efteråt är obekväm men enkel: vad gör ni med botten av listan? Höjer priset, ändrar betalningsvillkoren, ändrar hur ni levererar, eller avslutar affären.

Kan vi göra utdelning?

Det beror inte bara på om det finns vinst. Aktiebolagslagen kräver att det finns fritt eget kapital, men också att utdelningen är försvarlig med hänsyn till bolagets behov av kapital, dess ställning och dess likviditet. Det brukar kallas försiktighetsregeln.

I praktiken betyder det att styrelsen ska kunna visa att bolaget klarar sina betalningar även efter utdelningen. En likviditetsprognos är det bästa underlaget för det. Den visar om pengarna räcker de kommande månaderna, eller om en utdelning skulle göra att bolaget får det tight inför löner och skatter.

Det är en klassisk fråga i maj och juni, när bokslutet är klart och ägarna vill ta ut något av det de har byggt upp. Har ni koll på likviditet kan ni fatta beslutet lugnt och med gott samvete.

5 sätt att förbättra likviditeten

Det finns fler sätt än att låna. Här är fem saker som ofta ger effekt snabbt.

1. Fakturera direkt

Varje dag mellan utfört arbete och skickad faktura är en dag som pengarna inte kan komma in. Fakturera när jobbet är gjort, inte i slutet av månaden. Vid längre uppdrag kan ni fakturera i delar.

2. Ring kunden dag fem efter förfallodagen

Ring, maila inte. Ett samtal dag fem efter förfallodagen får betalt snabbare än tre påminnelser. Varje dag kortare betalningstid frigör ungefär en dags omsättning i kassan.

3. Se över betalningsvillkoren

Många bolag har samma villkor som när de startade, eller har gått med på längre villkor för att vinna en stor kund. Räkna på vad det kostar. I vissa branscher går det att ta förskott eller delbetalning vid start.

4. Titta på lager och leverantörer

Varor som ligger i lager är pengar som inte kan användas till något annat. Samma sak omvänt: om ni betalar leverantörer snabbare än ni måste, binder ni pengar i onödan.

5. Prata med banken innan det behövs

Det bästa läget att prata med banken är när det går bra. Då är förhandlingsläget bättre. Håll banken informerad med månads- eller kvartalsrapporter, så är det enklare den dag bolaget behöver mer kredit för att klara likviditet under en period av snabb tillväxt.

När ska man prata med banken om likviditet?

När det går bra, och gärna regelbundet. Många ägare ser banken som något man pratar med när man behöver den. Då är man redan i ett sämre läge.

Max Enskog, vd för SEVR Solutions, beskriver hur en bankförhandling kan bli sämre än den behövde bli för att datan inte kom fram i tid. Det är en kostnad som aldrig syns på en egen rad i redovisningen, men som påverkar villkoren.

En enkel rutin är att skicka banken samma sida som ledningen får varje månad: omsättning mot plan, bruttomarginal, kassa och bokade intäkter framåt. Har ni dessutom en likviditetsprognos på tretton veckor kan ni visa att ni har koll, och det är ofta det banken vill se.

Från klump i magen till lugn

Målet med allt det här är att veta i stället för att hoppas. Klumpen i magen inför den 25:e, eller den 12:e när skatten ska betalas, är något väldigt många företagare känner igen.

När du ser kassan tretton veckor framåt kan du prata med banken i tid, skjuta en investering en månad eller våga anställa tidigare än du hade tänkt. Koll gör det möjligt att fatta modiga beslut. Modiga beslut utan koll blir lätt dumma beslut.

I webbinariet går Sven Cristea igenom likviditetsprognosen, lönsamhet per kund och vad tillväxten kostar, steg för steg. Det finns att se i sin helhet på Sevrs YouTube-kanal.

Börja med en ärlig koll

Likviditet och kassaflöde är det första området i Sevrkollen, vår kostnadsfria finansiella hälsokoll. Den tar cirka tio minuter. Du får en hälsopoäng mellan 0 och 100, ett nästa steg för vart och ett av sju områden och en jämförelse mot din bransch byggd på SCB:s branschnyckeltal. Första timmens genomgång av resultatet med en av våra specialister är kostnadsfri.

Starta Sevrkollen

Har ni en koncern med flera bolag och interna lån blir bilden av likviditet ännu svårare att få grepp om. Läs då gärna vår artikel om koncernredovisning. Och om du är ägare och vill veta mer om hur ekonomin kan bli ett styrmedel, läs vår artikel om ägardirektiv och ägarens blinda fläckar.

Vanliga frågor om likviditet

Vad är likviditet? Likviditet är ett bolags förmåga att betala sina räkningar i tid, alltså om det finns pengar på kontot när de behövs.

Vad är skillnaden mellan likviditet och lönsamhet? Lönsamhet visar om bolaget tjänar pengar över tid. Likviditet visar om det finns pengar att betala med just nu. Ett lönsamt bolag kan ha dålig likviditet, till exempel när kunderna betalar sent eller när tillväxten binder kapital.

Varför har bolaget inga pengar trots att det går med vinst? Oftast för att kunderna betalar senare än bolaget själv måste betala löner, skatter och leverantörer, för att tillväxten binder pengar i kundfordringar och lager, eller för att amorteringar och investeringar inte syns i resultatet.

Vad är en likviditetsprognos? En prognos över in- och utbetalningar vecka för vecka, oftast tretton veckor framåt, som uppdateras och rullas fram varje vecka.

Hur gör man en likviditetsprognos? Lägg veckor som kolumner och fyra rader: ingående kassa, inbetalningar, utbetalningar och utgående kassa. Börja med de fasta utbetalningarna, lägg in leverantörerna och sist kundernas betalningar på den dag de brukar betala.

Vad är kassacykeln? Antalet dagar som pengar är låsta i verksamheten. Kunddagar plus lagerdagar minus leverantörsdagar.

Hur förbättrar man likviditeten snabbt? Fakturera direkt, ring kunder som betalar sent, se över betalningsvillkoren, minska lagret och prata med banken innan det behövs.

Hur mycket pengar bör ett bolag ha på kontot? Det finns ingen siffra som passar alla. En vanlig utgångspunkt är att kassan ska täcka de fasta kostnaderna i minst en till två månader, men det beror på bransch, säsong och hur snabbt kunderna betalar. En likviditetsprognos visar vad som gäller för just ert bolag.

Vem ansvarar för likviditet i ett aktiebolag? Styrelsen har det yttersta ansvaret för att bolagets likviditet kontrolleras och att bolaget kan betala sina skulder. I praktiken är det ofta vd eller ekonomiansvarig som följer upp den varje vecka.

Hur mycket kapital kräver tillväxt? Det beror på kassacykeln. Som tumregel behöver rörelsekapitalet växa ungefär i samma takt som omsättningen.

Experterna i artikeln

Sven Cristea är koncernchef och huvudägare i SEVR och håller webbinariet Ekonomi utan CFO. Han har en bakgrund som revisor och kallar sig själv världens största och bästa problemlösare.

Max Enskog är vd för SEVR Solutions och var auktoriserad revisor 2012 till 2022. Kunder hör ofta av sig till honom när en ny affär, en investering eller en finansiering är på gång.

–Sven Cristea
Group CEO

Ämne

Likviditet och kassaflöde

Lästid

11 min

Expert

Sven Cristea, Max Enskog